Bekänna att man inte vill lyssna på hela sanningen

By
Haggaj
Published: July 14, 2010, 19:35Posted in: Huvudnyheter
Bekänna att man inte vill lyssna på hela sanningen

År 185 e.Kr förbjöd kyrkofadern Origenes undervisning från judiska källor. Ännu idag hålls detta påbud som om det hörde till tio Guds bud, ja det efterlevs bland kristna som kanske det främsta och viktigaste budet. Det är betydligt mer suspekt att läsa Talmud eller Mishna än att läsa ogudaktiga romaner. De judiska källorna hör till det mest förbjudna inom kristendomen. Risken man tar om man läser judiska texter är att frälsningen förloras för tid och evighet. I alla fall om man skall tänka kristet.

Därför är det ibland inte lönt att ens diskutera judiska spörsmål med kristna. De slår dövörat till med automatik och jobbar aktivt med att rensa bort allt som kan kopplas till det judiska. Handlar det judiska dessutom om Messias, så går de kristna i taket. Messias skall helst uttalas på grekiska och kallas Kristus, allt annat är suspekt och ickeevangeliskt.

Värst av alla är de som bekänner sig till idén Sola Ścriptura. De har redan i benämningen av sin bekännelse erkännt att de inte kommer att erkänna sanningen på annat sätt än att den finns explicit i bibeln. Problemet med denna hållning är ju att den är omöjlig per definition. Sola Scriptura är en idé som enkelt motbevisas och som idag är den katolska kyrkans triumkort när de konverterar intellektuella protestanter.

Kärleken till sanningen kan inte rymmas inom en bekännelse som säger att den inte kommer att lyssna på hela sanningen.

Med facit i hand, så är det ju en helt enastående intrig som utspelar sig i den unga jesusrörelsen. Hur man tolkar denna intrig är ett lackmustest på om man tagit emot kärleken till sanningen eller inte. De som ansluter sig till idén om Sola Scriptura skärmar av sig de sanningar som de inte vill se och hamnar därmed i samma fack som de som ändrat sanningen och gjort lögnen till tradition. Protestanterna försöker göra sig av med katolikernas lögner, utan att för den skull ta emot kärleken till sanningen – hela sanningen.

Eftersom själva begreppet Sola Scriptura säger att man värjer sig för andra sanningar än de som finns explicita i bibeln, så har man medvetet valt att blunda för orättfärdigheter som har begåtts i samband med, eller under tiden som, bibelns skrevs, då väljer man faktiskt orättfärdigheten före sanningen.

“Låt inte lura er på något vis. Ty först måste avfallet ske och laglöshetens människa uppenbaras, undergångens son, motståndaren, han som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt och sätter sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud. Minns ni inte att jag sade detta redan när jag var hos er? Och ni vet vad det är som nu hindrar honom så att han inte kan träda fram förrän hans stund är inne. Ty laglösheten är redan verksam, som en hemlighet; det som återstår är att han som ännu hindrar röjs ur vägen. Då skall den Laglöse uppenbaras, han som herren Jesus skall dräpa med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin ankomst. Den Laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet – de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem. Därför låter Gud villfarelsen få makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan har valt orättfärdigheten” (2 Thess 2:3-12)

Vem kan säga att laglöshetens människa är någon annan än han som säger sig vara Guds ställföreträdare och som har gjort lögnen till tradition? De som protesterar mot denna människa är inte bättre bara för att de vill göra sig av med vissa av lögnarens lögner. De måste ta emot kärlek till sanningen, och kärleken till sanningen kan inte rymmas inom en bekännelse som säger att den inte kommer att lyssna på hela sanningen.