En del i den kommande världen

En del i den kommande världen

I den kommande världen har rättfärdiga människor från hela världen en del. Det säger i alla fall Talmud (Sanhedrin 105a). Men hur anser judendomen att det skall gå till? Jo, varje icke-jude som accepterar de sju noaktiska buden och dessutom är mån om att hålla dem – den människan är Chasidei Umos HaOlam, förståndig från nationerna och har en del i den kommande världen.

Som ni ser, så ser det ut som om judendomen är generösare med biljetter till den kommande världen än vad Nya Testamentet är. Men faktum är att Maimonides (1155-1204), har ytterligare ett villkor för en evig frälsning. Ni vet ju att judar i ledande ställning kan vara profetiska, detta fastän de inte är på rätt väg. Därför kan vi läsa om överesteprästen som ville döda Jesus att det året talade han profetiskt (Joh 11:51).


Nu tror jag att Rambam profetiskt fick se att det krävdes någonting han själv inte kunde sätta fingret på.

Samma sak tror jag gäller Rambam (Maimonides). Hans villkor för frälsning var att man höll de noakitiska buden för att man hade fått det uppenbarat genom Mose, inte att man höll buden av egoistiska skäl. Nu tror jag att Rambam profetiskt fick se att det krävdes någonting han själv inte kunde sätta fingret på. I Nya Testamentet förstår vi att det krävdes att man förlitade sig på Jesus som Messias för att uppfylla den andliga del som Rambam sökte efter.

Man kan alltså tolka Rambam att den som håller de noaktiska buden, men gör det av egen vinning, den människan är Chochmei Umos HaOlam, och den människa har inte del i den kommande världen.

Vi kan enkelt se att judendomen och Nya Testamentet har mycket gemensamt. Däremot så har varken judendomen eller Nya Testamentet så mycket gemensamt med kristendomen, då menar jag i huvudsak den institutionella kristendomen. Kristendomen har ju som bekant tron på treenigheten och sakramenten som sin frälsande väg. Den vägen har ingen som helst likhet med den lära vi kan ta till oss i Nya Testamentet.

När vi förstått att Jakob syftade till Hillels väg in i den israeliska gemenskapen när han svarade på frågan om man behövde gå Shammais väg, då förstår vi också att kristendomen så som den gestaltas i institutionerna inte kan ha något utrymme i apostlagärningarnas församling.